Det pratas mycket om det. Media skriver om det. Influensers tar upp om det. Och fler yrkeskunniga personer arbetar med det. Det handlar om psykisk hälsa och psykisk ohälsa i samhället. Det har sedan 30 år tillbaka i mitt arbetsliv pratats om att förebygga och må bra. Men samtidigt känns det som att det står stilla, inget händer. Men jag kan ändå se att det har gått framåt, kanske dock lite långsamt kan jag tycka. Men forskning och studier om psykisk ohälsa i Sverige sker. Vi har Karolinska Institutet som ex som forskar inom området.

Psykisk ohälsa är ett mycket viktigt ämne som berör många, samt ingen är immun mot det. Ett större steg är att öka medvetenheten och förståelsen för just detta i vårt samhälle då det har börjat att påverka alla, barn som äldre. Vi alla kan hjälpa på något sätt. Min erfarenhet är att många som mår dåligt drar sig för att själv söka hjälp, där kommer du och jag in i bilden som en medmänniska. T ex som en vän, anhörig, skolkamrat, arbetskamrat eller arbetsgivare mm. Det behövs ge stöd och hjälp för att kunna motverka detta till att må ”lite” bättre.

Psykisk hälsa

Tittar man på WHO:s definition av hälsa så lyder det: ”Ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. WHO nämner att ”god hälsa handlar inte bara om att slippa fysiskt lidande utan också om att må bra psykiskt och ha en god livskvalitet”. En del har svårt att definiera hälsa och tror ”att god hälsa är en frånvaro av sjukdomar. Att man är frisk när man inte känner sig sjuk. En hälsa med frånvaro av vissa fysiska defekter”.

Psykisk hälsa består av några kategorier under sig. Det är tillstånd av psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa med psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Vårt välbefinnande kan bestå av känslomässigt, psykologiskt och socialt välbefinnande (Jenny Molin, Lena Wiklund). Psykisk hälsa – Psykisk välbefinnande är precis som WHO nedan beskriver att hantera livets svårigheter, känna tillfredställelse med livet samt ha goda sociala relationer. Enligt WHO 2018 ”är psykisk hälsa ett tillstånd av psykiskt välbefinnande, för möjligheter som att hantera stress, att kunna se sina möjligheter, utvecklas, arbeta, bidra till samhället på tillfredställande sätt” (Jenny Molin, Lena Wiklund).

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är när man inte mår bra och det innefattar psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykisk ohälsa påverkar oss mentalt. Psykiska besvär är lindriga, man kan bli lätt irriterad, aggressiv och ha låg självkänsla samt en mildare form av oro och stress. Psykiatriska sjukdomar kan vara diagnoser, psykoser och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Jenny Molin, Lena Wiklund). Ex på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är adhd, autismspektrumsyndrom, intellektuell funktionsnedsättning (Socialstyrelsen).

Folkhälsomyndighetens definition av psykisk ohälsa 2020 lyder; ”som ett flertal olika tillstånd där graden av psykisk ohälsa innefattar allt från känsla av nedstämdhet eller oro till allvarligare tillstånd där insatser ifrån hälso- och sjukvården behövs. Allvarligare tillstånd kan vara depressioner, ångest eller övriga psykiatriska tillstånd som ex schizofreni, bipolär”.

Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. Psykisk ohälsa kan orsaka lidande och påverka vardagen negativt. Samt kunna hantera livets påfrestningar och att känna tillfredsställelse. Påfrestningar kan vara stress, oro, ångest och sorg. Något som vi alla kan uppleva. En person med psykiatriskt tillstånd kan ändå uppleva psykiskt välbefinnande.

Vår hälsa kan förändras och påverkas av b la felaktig kost, fysiska sjukdomar, ensamhet, missbruk och konflikter. Det som orsakar psykisk ohälsa kan vara faktorer som genetiska, biologiska, sociala, psykologiska, livsstil, miljö, arbetsmiljö och status. Dessa faktorer kan påverka oss antingen positivt eller vara negativt. Dessa samverkar allihop (Eva Vingård).

Friskfaktorer och riskfaktorer

Det som ger oss hälsa är friskfaktorer – positiva eller hälsofrämjande faktorer som får oss att må bra fysiskt och psykiskt. Att utvecklas och känna lust och engagemang. God psykisk hälsa är en resurs, som kan skadas av riskfaktorer eller stärkas av skyddsfaktorer (Folkhälsomyndigheten). Tex på friskfaktorer är vår självbild, självkänsla, självförtroende, balans, kost, matvanor, fysisk aktivitet, sociala relationer, utbildning och kunskap. Riskfaktorerna – är te x felaktig kost, dåligt med motion, stress och orimliga krav. Dålig arbetsmiljö, rökning, alkohol, droger, ensamhet och isolering. Samt missbruk och konflikter (Eva Vingård). Ett exempel som Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin berättar, är så kallade ”krav och kontrollmodellen vid ett arbete”. Där vi kan ha höga krav och låg kontroll och då är inte detta bra för vår hälsa. Utan vi behöver ha balans både i arbete som privatliv som att känna feedback och bli sedd för den man är och sin ansträngning (Eva Vingård).

Sigmund Freud

Sigmund Freud är psykoanalysens fader och han hade en teori hur vi utvecklas och hanterar livet. Han menar på att psyket är uppdelat i tre skikt av medvetande, så kallade det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna. I det medvetna är tankar, viljor, känslor och handlingar. I vårt förmedvetna finns tex barndomsminnen. Det som finns i vårt förmedvetna kan däremot lätt plockas upp i vårt medvetna. I vårt omedvetna är tex förträngda minnen, olika drifter, äta, gå på wc, och försvarsmekanismen.                

Sigmund Freud uppdagade också den dynamiska modellen som innehåller personlighetens struktur: Detet, Jaget och Överjaget. Detet är det omedvetna. Jaget är mellan detet och överjaget, och styrs av drift impulser och omvärldens krav. Jaget innebär att man är logisk och förnuftig. Men där kan det finnas en risk av narcissism. Överjaget innebär samhällets och föräldrarnas krav. Där vår moral och vårt samvete finns och kan drabbas av skuldkänslor om man inte lyssnar till överjaget. En förklaringsmodell när det gäller ångest problematiken.

Kasam

En annan teoretiker är Antonovsky som har uppdagat KASAM – som mäter känslan av sammanhang utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi ska begripa vår omvärld, hantera den och det ska kännas meningsfullt. Att se det med det salutogena perspektivet, vad som fungerar och jobba med det friska.

Behandling och stöd

Det finns resurser och behandlingar till de som upplever psykisk ohälsa. Vi har kommuner, regioner och privata sektorn. Det kan innebära t ex mediciner, stödgrupper, vård, vårdpersonal och terapi. Flera kommuner har mötesplatser att uppsöka eller kontakta för att kunna träffas, då ett socialt nätverk är viktigt om man mår dåligt.