SUD är förkortningen av den engelska termen Substance Use Disorder, på svenska substansbrukssyndrom. Nytt namn har formats, där diagnoserna missbruk och beroende har slagits ihop till en diagnos beteckning, DSM-5 (Maskrosbarn). Missbruk är inte längre en medicinsk diagnos och bör undvikas inom hälso- och sjukvården (Markus Persson). Termen missbruk anses också vara stigmatiserande och därför tagits bort (NSPH). I Socialstyrelsens statistik finns dock namnet missbruk kvar (J. Molin, L Wiklund Gustin).

I Sverige är det vanligt med samsjuklighet med psykiatriska diagnoser och beroende (NSPH). Samsjuklighet innebär flera diagnoser samtidigt, där psykiatriska tillstånd, depression, personlighetssyndrom, psykossjukdomar och ångestsjukdomar är i kombination med beroende av substanser och skadligt bruk (J.Molin, L Wiklund Gustin). Sambandet mellan personer med NPF- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD och substansmissbruk förekommer oftast tillsammans (1177). Var fjärde person med substansbrukssyndrom har även en ADHD diagnos (ADHD i vården).

Substansbrukssyndrom drabbar människor i alla åldrar och med olika bakgrund. En anledning till beroendet kan vara psykisk ohälsa med ångest och depression. Men även tvärtom. Hjärnans funktion kan förändras av intaget av substanser i ett beroende och orsaka uppkomst till psykiska sjukdomar som humörstörningar och schizofreni (Aymen Saleem). Beroendet, eller begäret av ett skadligt och överdrivet intag av droger som har pågått under en längre tid kan bli kronisk psykisk sjukdom. Börjar oftast med nyfikenhet, eller grupptryck, stress, genetiska faktorer, upplevelser under barndomen eller impulsivitet. Personens sårbarhet ökar till beroendet. Möjliga faror ses inte i början och blir en flykt ifrån känslor som ångest, depression, nedstämdhet och ensamhet. Hanteringen blir att använda droger för att lindra den inre stressen (Ayesha Satta). Efter kontinuerlig och långvarig användning av droger utvecklar hjärnan ett starkt begär som blir svår att kontrollera, personlighetsförändringar kan förekomma och sociala funktioner kan hämmas (Aymen Saleem). Konsekvenserna leder till emotionella, sociala problem, ekonomiska problem och även till brottslighet (Aymen Saleem). Användandet av droger kan leda till fysiska problem som hjärt-, hjärn- och leversjukdomar samt leda till psykos (Ayesha Manzoor). Hallucinationer och vanföreställningar är också ett resultat av intag av droger men också ångest och depression kan uppstå. Dödligheten är hög (Aymen Saleem).

Enligt läkartidningen är ADHD mest ärftliga psykiatriska funktionshindren och minst sex gener är inblandade. T e x gener som påverkar dopaminet och halten av serotonin (Margareta von Platen). Serotonin påverkar vårt humör, sömn och aptit. Vid brist har det kopplats till ångest och depression (Emelie Bäckelin). I hjärnan är även dopamin en viktig signalsubstans som har många funktioner. Den påverkar energin, uppmärksamheten, inlärning och styr handlingar. Produktionen av dopamin är ganska låg hos vissa personer med ADHD. Dopamin påverkar belöningssystemet och frigörs när något känns roligt och meningsfullt. Personer med ADHD får inte samma belöningskänsla (ADHD hälsan). Vuxna med obehandlad ADHD riskerar att utveckla ett beroende eller substansbruk. Vanligt att en del söker lindring genom självmedicinering med substanser (Kristen Fuller).

Läkemedelsverket skriver att i yngre ålder är personer med obehandlad ADHD mer benägna att testa substanser. Läkemedel, främst centralstimulerande, ordineras regelbundet för att behandla ADHD. Att sjukvården hittar rätt dosering till personen leder till att missbruka andra substanser blir mindre. Men att följa dessa läkemedelsbehandlingar korrekt är viktigt, då ADHD annars ökar risken med drogproblematiken (Läkemedelsverket).

Resultatet av intaget av droger blir att personen tex blir euforiska, pratsamma och energiska. Kan också upplevas rastlösa och deprimerade. Fysiska biverkningar som epileptiska anfall, hjärnskador, hjärnblödningar, oregelbunden hjärtrytm, försvagning av nässlemhinnan, andningsstörningar under sömnen, ökning av kroppstemperatur som kan leda till organsvikt. Kognitiv försämring som minne, inlärning, psykos, panikattacker, hallucinationer, våldsamt beteende och paranoia (Aymen Saleem).         

Abstinens är ett tillstånd när personen slutar ta droger. Fysiska komplikationer kan uppstå och vissa fall vara dödligt. När ökade känslor av skam och skuld tar i överhand kan även det leda till självmord (Aymen Saleem). Återfall innebär att man använder droger igen efter att ha försökt sluta. Det är vanligt vid återhämtningen och betyder inte att det är ett misslyckande. Vanliga copingstrategier att förebygga återfall är promenader, andningsövningar och mindfulness terapi (Ishaa Naseer).

Enligt CAN- Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2020 visade en undersökning i Sverige att 1,8 % av befolkningen hade substansbrukssyndrom. Det vanligaste narkotikasorten var cannabis, tex marijuana eller hasch (CAN). Varje år dör ca 900 personer i narkotika – och läkemedelsförgiftningar. Vanligaste orsaken är överdoser, sedan förgiftningar med avsikt oklart och suicid (1177 vårdpersonal). Socialstyrelsen visar i sin statistik att opioder är vanligast vid förgiftningsolyckor år 2024, och vid suiciddödsfallen var sömn -och lugnande medel förekommande (Socialstyrelsen).

Stigma – något som personer i Sverige med psykisk ohälsa möter på. Psykisk ohälsa innebär både psykiatriska tillstånd och psykiska besvär (Folkhälsomyndigheten). ”Grupper som ofta stigmatiseras är till ex personer med vissa funktionsnedsättningar. Att inte bli socialt accepterad kan leda till känslor av utanförskap och psykisk ohälsa. Vanligt att stigma orsakar och förvärrar psykiska besvär” (Aymen Saleem).
Stigmaboken utgiven av Riksförbundet Hjärnkoll (2025) nämner att stigma är ett globalt – och samhällsproblem, där omgivningens beteende visar en negativ inställning och attityder mot personer. Något som bottnar i människors rädsla för det som är annorlunda och främmande samt något avvikande från samhällets normer. Personer som upplever stigma möts av negativa kommentarer och nedlåtande blickar som påverkar och förstärker personens upplevelse att vara sämre och annorlunda än andra och inte inkluderad i samhället. Personer med olika psykiatriska tillstånd betraktas ofta som farliga, svaga eller opålitliga av samhället (Veronika Nogander). Samhällets bild och omgivningens påverkan påverkar personers självbild och självkänsla, det blir ett hinder som leder till utmaningar och svårigheter i livet och relationer. Självstigma innebär att personer börjar döma sig hårt och börjar tro på de negativa bilderna som omgivningen har. Och känslor av skuld, skam, självförakt, svaghet och hopplöshet kan uppstå. Personens känsla av skam kan hindra till att söka hjälp, ta emot stöd och prata om sitt mående. Ensamheten, isoleringen och rädslan att inte prata om detta kan fördjupas och gör att återhämtningen blir svår och senare bidra till självmordstankar. En negativ spiral uppstår där känslorna börjar att dämpas och trappas upp av substansbruk och påverkar personerna fysiskt, psykiskt, socialt och risk för suicid (J. Molin, L Wiklund Gustin).

Vändpunkten för personen kan börja med sin inre motivation och stöd av omgivningen. Där längtan till förändring finns, men utmaningen blir att möta rädslan för nya prövningar och utmaningar (J. Molin, L Wiklund Gustin). Abstinensbesvär innebär när personen minskar eller slutar med en substans som har använts länge eller intensivt. Nivåer är indelad ifrån lätt till svår (J. Molin, L Wiklund Gustin). Under abstinensfasen är det viktigt som personal att visa värme, omtanke och främja värdigheten till personen, för det är en fas av sårbarhet både fysiskt, psykiskt och socialt (J. Molin, L Wiklund Gustin).

Källa: Maskrosbarn.org, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – CAN.se. Markus Persson -Praktiskmedicin.se. NSPH.se. Jenny Molin, Lena Wiklund Gustin, Omvårdnad vid psykisk ohälsa. 1177.se Adhdivarden.se. Aymen Saleem, Psykiatriker.se. Ayesha Sattar, Psykiatriker.se. Ayesha Manzoor, Psykiatriker.se
Margareta von Platen, lakertidning.se. Emelie Bäckelin- hjarnfonden.se.
ADHD hälsan, adhdhalsan.se. Kristen Fuller, Addictioncenter.com.
Lakemedelsverket.se. Lakartidningen.se. Vardpersonal.1177.se, Ishaa Naseer, Psykiatriker.se. Socialstyrelsen.se. Folkhälsomyndigheten, Riksförbundet Hjärnkoll, Veronika Nogander.