Stigma är något som personer i Sverige med psykisk ohälsa möter på. Psykisk ohälsa innebär både psykiatriska tillstånd och psykiska besvär (Folkhälsomyndigheten). Grupper som ofta stigmatiseras är t e x personer med vissa funktionsnedsättningar. Att inte bli socialt accepterad kan leda till känslor av utanförskap och psykisk ohälsa. Vanligt att stigma orsakar och förvärrar psykiska besvär. Stigmaboken utgiven av Riksförbundet Hjärnkoll (2025) nämner att stigma är ett globalt – och samhällsproblem, där omgivningens beteende visar en negativ inställning och attityder mot personer. Något som bottnar i människors rädsla för det som är annorlunda och främmande samt något avvikande från samhällets normer. Personer som upplever stigma möts av negativa kommentarer och nedlåtande blickar som påverkar och förstärker personens upplevelse att vara sämre och annorlunda än andra och inte inkluderad i samhället. Personer med olika psykiatriska tillstånd betraktas ofta som farliga, svaga eller opålitliga av samhället (Veronika Nogander). Samhällets bild och omgivningens påverkan påverkar personers självbild och självkänsla, det blir ett hinder som leder till utmaningar och svårigheter i livet och relationer.

Självstigma

Självstigma innebär att personer börjar döma sig hårt och börjar tro på de negativa bilderna som omgivningen har. Och känslor av skuld, skam, självförakt, svaghet och hopplöshet kan uppstå. Personens känsla av skam kan hindra till att söka hjälp, ta emot stöd och prata om sitt mående. Ensamheten, isoleringen och rädslan att inte prata om detta kan fördjupas och gör att återhämtningen blir svår och senare bidra till självmordstankar.

Bemötande

Personer berättar att det är viktigt att bli respekterad och bli trodd på och även upplevt fördomar ifrån en del inom vården. En annan person berättar att en önskan om ett respektfullt bemötande visas och att det även frågas rakt ut, uppskattas. I Riksförbundet Hjärnkoll´s bok, Stigmaboken (2025) av Veronika Nogander nämns en person med både ADHD och beroende, som berättar ”jag började att självmedicinera med cannabis vid 13 års ålder som sedan ledde till narkotikaklassade läkemedel som amfetamin och heroin. Min upplevelse och erfarenhet ifrån väktare, och personal på beroendemottagning var ett dåligt bemötande. Senare i livet med ett tidigare beroende bakom och journaldokumentation om mig, påverkade också bemötandet efteråt. Även klumpiga uttalande ifrån vårdpersonal bekräftade min negativa självbild” (Veronika Nogander). Det berättas vidare i Stigmaboken (2025) vad som är värdefullt med mötet i vården, ”vikten av delaktighet, respekt och att någon tror på mig ifrån vården, då vågade jag tro på sig mig själv. Att personal har en positiv människosyn och lyfter fram det som fungerar bra. Förändringen kom när små frön såddes och som slog rot tillsammans med hjälp och råd. Känslan av att bli sedd bakom sitt beroende” (Veronika Nogander).

Stigmatiseringens konsekvenser

Av det som framkommer både ifrån bok och intervjuer som jag har haft under våren, kan stigmatiseringens konsekvenser leda till sämre bemötande ifrån sjukvården. Författaren Veronika Nogander skriver vidare i Stigmaboken; att tillhöra en stigmatiserad grupp kan innebära en stor stress, för att både kunna hantera omgivningens fördomar och negativa attityder samtidigt med sitt självstigma. Stigmatiseringen är så allvarligt och kan göra att personer inte söker vård eller stöd. Det kan leda till försämring i måendet, minskad livskvalitet och en social exkludering. Många känner rädsla och undviker att prata om sina utmaningar för att bli dömda. Stigmat kan medföra allvarliga konsekvenser för personer som sedan leder till självmord (Veronika Nogander).

NECT- metod att bryta självstigma

Psykiatrin i Region Halland utför en metod som hjälper att bryta personens självstigma. En metod som heter NECT- Narrative Enhancement and Cognitive Therapy. Där gruppbehandlingar bygger på KBT, kognitiv beteendeterapi till personer för att minska sitt självstigma och bryta felaktiga uppfattningar om sig själv. Det ska skapa bättre självförtroende hos personen och förstå att fördomarna om deras sjukdom inte är sanna. Att kunna reflektera över självstigma och känna sig tryggare i sig själva (Psykiatrin Region Halland).

Folkhälsomyndigheten nämner att minska stigmatiseringen i samhället är en viktig del i det förebyggande arbetet inom suicidprevention och psykisk ohälsa. Forskningen visar på att det behövs både attitydförändring och kunskapshöjande insatser i samhället. Förbättrande av attityder och beteenden som diskriminerar. Samt också involvera personer, patient, brukar och anhöriga föreningar (Folkhälsomyndigheten).

Region Skåne, Västmanland och Jämtland Härjedalen tillsammans med folkhälsomyndigheten har under flera år gjort ett projekt för att minska stigmatisering. Projektet gick ut på att kombinera insatser som främjar positiva attityder, ökade kunskaper och tänka långsiktigt, då stigmatisering tar tid. Projektet avslutades år 2024 och insatserna var utbildning för att öka kunskapen hos personal och allmänheten. (Folkhälsomyndigheten).

Förändring

Återigen nämns det i Stigmaboken (2025) av Veronika Nogander att minska stigma gör att fler vågar söka vård och få det stöd de behöver för att återhämta sig. Samhället, myndigheter, vården, skolan och familjer behöver förändra negativa attityder och fördomar omkring personer t ex med psykisk ohälsa eller andra utsatta i samhället. Vi behöver våga prata, bemöta varandra med respekt och utmana våra egna fördomar. En av förändringarna börjar med oss själva. Vi behöver se människan, vilja förstå och fråga. Inom sjukvården kan ett bättre bemötande bli, framför allt till personer som upplever stigma och självstigma. Genom att samtala och lyssna på personer utan att döma, erbjuda stöd och stärka personens tilltro till sig själv och förändring. Vårdpersonal kan bidra genom att personen känner sig delaktig, sedd och hörd. Att vara respektfull, visa empati och ge hopp om att det kan bli bättre.

För att förbättra bemötandet ifrån personal på vårdcentral har Socialstyrelsen hjälpt till att skapa riktlinjer och mål som handlar om kontinuerlig kompetensutveckling. Genom utbildning och reflektion utvecklas vårdpersonal både i sitt bemötande och yrkesroll. Att utföra ett professionellt och empatiskt bemötande gör att patienten känner sig lyssnad på och känner trygghet (Socialstyrelsen).

Enligt Folkhälsomyndigheten har nyhetsartiklar om personer med psykisk ohälsa ökats från 1700 till 3500 artiklar per år, sedan 20 år tillbaka. 43 procent av nyhetsartiklarna tar upp om psykiska sjukdomar, syndrom och NPF. Vanligaste artiklar om b la ADHD (Folkhälsomyndigheten). Bemötandet ifrån samhället, myndigheter och vården har en inverkan på människors upplevelser, mående och återhämtning.

Referens:

Folkhälsomyndigheten, Veronika Nogander Riksförbundet Hjärnkoll, Stigmaboken, Psykiatrin Region Halland, Socialstyrelsen.